lördag 16 oktober 2010

Höst hos oss



Idag har vi en strålande vacker höstdag i Norr. Lite rester av snön som kom tidigare i veckan täcker gräsmattan och några isfläckar finns att finna här och var. Då Matte pratade med kennelmatte Wanja häromdagen slog det mig att ingen nästan vet hur vi bor och hur det ser ut i mina strövmarker. Så tänkte därför börja med att bjuda på några Överkalixbilder så ni får en hint om var och hur vi bor! :) Här ovan kan ni se var vi är placerade. Jag har flyttat ganska exakt 136 mil från min kennel närmsta väg! (Tänk er att jag redan rest den några gånger och sovit snällt hela vägen medans Matte kört bil)

Här syns en del av vårt lilla samhälle Bränna omgärdat av vatten från utsiktsplatsen Brännaberget. Vi bor inte i "centrum" utan 5 km nordöst om Bränna längs Kalixälven. Bild på vårt hem finns i ett tidigare inlägg här på bloggen. Överkalix ligger omgärdat av vatten och berg i en älvdal. Eftersom vi bor på landet och jag nästan alltid springer lös har det på sista tiden blivit fler promenader här inne. För att jag ska vänja mig att gå fint fast vi möter människor, bilar och andra hundar som jag så gärna vill hälsa på. Tonåren börjar göra sig rejält påminda och det är ju såååå roligt att hitta på bus (fattar inte varför jag inte kommit på allt detta innan) och jag kan både slita i kopplet, hoppa och klättra på folk vi möter, tugga sönder Mattes mobil, tv:ns fjärrkontroll, riva sönder posten mm mm. Två smitningar har jag också gjort och sett till att tillfället var så noga valt att Matte dessutom inte kunde vända ryggen till och gå utan blev tvungen att komma efter mig.
Så här ser det ut på våra promenadängar. Foto: Katarina Nilsson
Då Mattes plan om valpkurs gått i stöpet då här inte anordnas någon på hela hösten (skamligt tycker vi) så får vi träna på för oss själva. Att sitta och ligga och stanna i väntan på Mattes inkallning med pipan går riktigt bra (för det mesta). Ordet sök sitter perfekt och med Kennelmatte Wanjas hjälp har vi hittat en rolig övning att göra på gården eller i skogen. Då trampar Matte upp en kvadrat med spår i kors och tvärs och gömmer sedan en godishög där i. Det går också bra att slänga ut godis (som i ett godisregn) framför oss för att jag ska söka. Och söka gör jag, grundligt! Hämta går också väldigt bra. Jag älskar att hämta allt! Men mest pinnar. Jag har dock kommit på att det är bäst att släppa dem en bit bort från Matte för att sedan gå fram till henne för att få berömm. Men ibland kan jag släppa pinnen i handen också. Oj vad det är roligt att få arbeta!

Lika skönt är det att få snarka sött nära Matte. Jag är en riktig Mattegris och följer henne var hon än går. Sover duktigt i korgen gör jag på dagarna och när jag är ensammen men på natten då finns det inget bättre än att ligga sked med Matte. Matte som är förkyld och har en envis hosta brukar försöka dra sig undan, hon påstår att det blir så varmt när jag ligger så nära (det är väl ändå det som är poängen tänker jag). Men då flyttar jag snabbt efter! Och håller hon sig ändå inte kvar lägger jag nosen på hennes hals och tassen över bröstet! Då hålls hon kvar hela natten!
Kika in på min Kennel Min-Min Lights hemsida och titta på mitt och mina syskons fina album Wanja har fixat sen sist!
Katarina som fotograferade mig i somras då jag bara var 2 månader gammal har ställt ut bilder på mig på sin senaste utställning, det är jag ganska mallig för! ;)
Kram till Er!