fredag 30 juli 2010

Festligheter & Tornedalsresa

Hejsan På Er!

Vår sköna långa sommarsemester fortsätter. Långa lata dagar tillsammans där vi mestadels är hemma och myser, leker, badar och vilar men också gör en och annan tur.

Bland det bästa som finns är när Matte tar med sig våra saker, låser ytterdörren och säger att vi ska åka bil. Då skyndar jag mig till bilen och sätter mig vid bildörren och väntar. Sen sitter jag oftast fint hela bilturen och är så glad så fort vi stannar för ett besök någonstans.

Förra helgen firades Selmas mattes 30-års dag. Jag och Matte åkte dit på fest. Jag fick leka med alla barn och hundar hela kvällen för alla satt ute mitt på gräsmattan hela natten. Härligt att både ha Mattes trygga fötter att sova vid när helst jag ville och sen sen busa lite mer. Matte tycker att det är så nyttigt för mig att vara med alla hundarna då jag är en riktig "Etterbigga" och behöver fostras mycket. Jag tycker mest det är konstigt att inte alla andra vill leka hela tiden som jag. Men jag börjar lära mig att respektera de äldre. Jag var så trött på vägen hem att jag sov hela turen i Mattes famn och märkte inte ens att det var Mormor & Morfar som kom och hämtade oss.

Häromdagen hade Matte tjejkväll hemma hos oss. Och jag blir så glad när det kommer gäster hem till oss. Gästerna fick dock se prov på vilken Matte-gris jag är. När kvällsmaten var slut och jag vart ute på sista kvällsrastningen skyndade jag mig som alltid till sängen och väntade på att Matte skulle lyfta upp mig. Sovdags tänkte jag. Men istället för att bädda ner sig brevid mig gick ju Matte tillbaka till gästerna. Vilket inte var uppskattat. Jag gnällde och gnällde och grät tills Matte kom in till mig och la sig brevid mig i sängen. Då blev jag tyst och rullade ihop mig brevid henne. Men så fort hon gick tillbaka ut i köket (som ligger vägg i vägg och det finns inte ens en dörr emellan) började jag pipa igen. Mattes kompisar tyckte att jag var precis som ett småbarn, vad nu det betyder. Jag fick helt enkelt komma tillbaka ut i köket och istället sova i min bädd där, och de där kompisarna, de hade inte vett att gå hem förrän efter 02.00 ;) och Då äntligen fick jag lägga mig i sängen med Matte...och sova ända till 11.00!

Igår åkte vi på Roadtrip i Mormors hemtrakter Tornedalen där alla pratar ett konstigt språk jag inte förstår. Jag var lycklig över att få träffa nya människor, bada i en varm sjö och hinna äta två döda sorkar som Mosters katt släpat hem. Mitt ute i vildaste skogen blev vi stående med bilen och solen gassade som aldrig förr och fick vänta och vänta på mannen som skulle bogsera hem oss. Men Matte hade mig sig vatten till mig och jag kunde gå in i skogen i skuggan där jag hittade en kallkälla (ett konstigt bottenlöst hål i marken med iiiiiiiiiskallt vatten. Jag ville bada men Matte lät mig inte då hon påstår att man kan gå ner sig i mossan utan botten).

Vi har som vanligt också lekt en massa. Klättrat på små skogsstigar ute i vår skog, badat och haft dragkamp och lekt tafatt på ängen. Matte har också provat att gömma sig i vassen eller i skogen bakom ett träd de gånger jag vandrat för långt i förväg från henne. Då visslar hon i sin pipa och jag hinner nästan få panik innan jag hittar henne igen, men det gör jag alltid och sen håller jag ett noga öga på var hon befinner sig.

Nu städar Matte så jag måste sluta, jag har fullt upp med att tukta sopborsten!
Trevlig Helg!

fredag 23 juli 2010

Sorkjakten fortsätter

Mitt nya hem har under de senaste dagarna visat sig vara ett riktigt sorkparadis! Jag som trodde jag var en lyckans ost av de två sorkar jag skrev om förra gången. Sen dess har Zanzi & Jösse släpat hem hela 5 nya. Matte trodde hon var smart när hon slängde hela bunten ganska långt bort på tomten i en skräphög. Det fick dock Husse snart uppleva att hon inte var. När vi var ute på kvällsrastning hittade jag högen med skräp och därav också sorkarna! Jag satte i mig en hel igen och resten hämtade jag glatt med resultatet att Husse fick tag i dem och slängde dem i tunnan. Under altanen skulle det dock visa sig finnas fler gamla rester, men nu har Husse & Matte byggt igen mellanrummet, så varken jag eller katterna tar oss dit under längre. Matte håller ett vakande öga på hela tomten och slänger allt som kan mumsas på...typiskt!

Igår hade vi en grå och blöt dag hos oss. Jag & Matte passade då på att roa oss ute när det inte var så förfärligt varmt. Hela min middag fick jag utplacerad i gräset och fick sedan nosa mig fram till bitarna, det var roligt och oj vad gott det smakade utomhus! Dessutom gömde hon levergodis i en tall under barken och det roade jag mig med att nosa och kraffsa fram. Vi tränade mera på inkallning, sitt, ligg och stanna. Det mesta går toppen men det där med att stanna är jag inte riktigt med på. Nu letar Matte plats på valpkurs om ett tag, oj vad vi längtar till den dagen, att både få träffa kompisar och jobba lite lätt som jag älskar!

Vi blir så glada för era kommentarer och önskar båda att det inte varit så långt till både kennelfamilj o syskon. Tänk vad lätt vi kunnat träffats och leka. Matte säger dock att vi ska åka ner i augusti och jag hoppas då få träffa er. Ni må tro att jag växer så det knakar. Morfar som är älgjägare säger att jag ser ut som en vinglig älgkalv med mina långa ben som inte alltid är så lätt att styra. Nu vankas det pysseltimma med klor och sax (o så ska Matte mäta mig) igen (skit oxå)...lyllos mina syskon hos dig Wanja som får bo i en stor flock så det inte finns lika mycket tid att "pina" dem ;).

Matte påstår att mitt bitande är värre än någonsin igen...har ni något tips på detta? vattensprutan säger hon funkar men den är ju lite besvärlig att ha med sig överallt!

måndag 19 juli 2010

Semester & Socialisering

Solen fortsätter att skina hemma hos oss i Norr och det har hunnit hända massa spännande saker för mig sen sist! Först och främst, Matte har haft sin schemalagda långledighet då jag snabbt vande mig vid att alltid ha henne hemma, sedan jobbat två pass då jag fick vara hemma hos mormor & morfar och deras stora Jämthund Ayjo och i lördags gick hon på semester och nu är det Vi hela dagarna. Husse har också kommit hem! Det var riktigt skoj, fast jag gillar inte riktigt det faktum att han har tagit min halva av sängen (attans vad trångt det blev och det särskillt när nu min Birmakompis Zanzi också ska vara med varje natt) och än mindre det faktum att han är väldigt sträng mot mig när jag går till mina bitatacker med mina sylvassa huggtänder. Fast vi blir lika snabbt vänner igen och jag är så trygg vid hans sida.

Den gångna veckan har jag mest övats på att vara med kompisar. Min morbror bor också på landet vid en fin badsjö och dit åkte jag med Matte och Mormor förra veckan. Där hände mycket spännande saker. Till min stora förtjusning hade deras katter serverat en fet sork till mig som jag innan Matte visste ordet av slukade hel. Matte fyade och ushade sig sjåpigt, kan inte förstå varför. Sedan släppte min morbror ut sin Rambo. En treårig Dvärgpinsher som aldrig tycktes ha fått lära sig att veta hut. Efter att min chock lagt sig över hans framfusighet kom jag lyckligtvis på att detta ju var den första hunden mindre än mig som jag träffat. Och då fick han smaka på mitt humör. Matte tyckte jag var duktig som satte han på plats (hon gillar visst inte den där Rambo så mycket) och morbror tyckte att mitt humör liknade Mattes...vad han nu kan mena med det...Gladare blev jag över att få simma i sjön, mina första riktiga simtag med Mattes syskonbarn. Åh vad jag älskar barn och allt vatten som finns!

Sedan dess har Mattes kompis kommit hem från Thailand och hälsat på med en till kompis till mig. Springelflickan Selma gillade jag från första stund men Selma var inte lika leksugen. Mattes kompis tyckte att hon började bli gammal.
Min största lycka blev dock gjord härom dagen. Då jag var hos Mormor & Morfar med Matte kom släktingar förbi. Och med sig hade de en 8 veckors Bordercollie, Rocky. Oj vad jag gillade honom. Och han mig till slut också! Äntligen en valp som förstod mitt språk och jag fick återigen vara större och fostra lite! Jag hoppas han kommer tillbaka många gånger!

Inte nog med att jag fått många kompisar, Matte & Husse tog igår med mig på en "stads"-promenad. Så mycket stad har vi ju inte här men eftersom jag aldrig går kopplad och nästan aldrig möter bilar, cyklar eller annat så var det dags att få gå en lite längre tur kopplad och bland mer händelserikt omkring mig. 15 minuter vandrade vi bland spännande barn, hundar, människor mm. och sedan somnade jag som en sten vid Mattes fötter.

Dessutom har jag blivit Helt rumsren! Nu visar jag på grinden eller ytterdörren när jag är nödig varje gång. Inkallningen går klockrent så länge jag inte hittar sorkar som jag förresten gjorde igen för någon dag sen, eller ett smarrigt kadaver som jag gjorde i skogen idag. Matte har trimmat mina fötter och klippt mina klor också, då ylar och skriker jag så hela byn hör mig. Idag kom Mattes fd svägerska som bedriver uppfödning av Bullmastiffer. Och att hon var van att handskas med tunga typer blev jag varse när hon tog tag i mig för att hjälpa Matte. Det gick så bra! Nu säger Matte att hon ska göra det ännu oftare...fast det tycker ju jag att hon kan låta bli.

Jag har så mycket att berätta, men nu ska vi ut i trägården igen...tur för mig men otur för matte skulle det ju vara om jag hittade en sy sork...

Ps. Tack Maria för kommentaren. Matte hälsar att hon blev så förtjust i er lilla kille när hon skulle välja mig att hon nära nog ändrade sig från tik till hane. Vilken brorsa jag har i Paco! Matte har bott några år i Lund och planerar ev. för att åka ner i sommar på semester & träffa kompisar, så då kanske vi kan träffas?! Ds.

fredag 9 juli 2010

En solig julikväll



Jag och Min Matte 10 veckor gammal på vår äng. Foto: Katarina Nilsson
En alldeles vindstilla kväll vid 22.00 gick vi ut; jag, Matte och Katarina. Oj vad mycket mygg det fanns men med bästa bushumöret fanns det mycket energi för att springa, jaga och leka.
Katarina är superduktig fotograf, tyvärr höll myggen på att äta upp både henne och Matte så denna gång orkade vi inte stå i så länge (Matte orkade inte tjaffsa både med mig och myggen för att få fina uppställningsbilder, mycket roligare för mig så klart att kameran fick gå i farten).
Idag har jag sovit sista natten hos min barnvakt, Matte är ledig och vi har varit ute på en tidig morgonrunda längs älven. Där träffade jag Elvis, en dvärgcollie pojke. Den roligaste lekkompisen hittils och vi följdes åt hela vägen. Efter maten blev jag så trött att jag bokstavligt vickade omkull i korgen. Men det var det värt, för oj vad kul vi hade!
Matte hälsar att hon tacksamt tar emot tips på bra hjärngymnastik och aktiveringslekar för mig! Det gör jag också, jag älskar när jag får använda huvudet!

onsdag 7 juli 2010

Vi firar 10 veckor!


Här är jag med min Matte & Husse på Midsommardagen då det var dags att flytta från min kennel.
Foto: minminlight.se

Nu har min Kennelmatte Wanja uppdaterat hemsidan (http://www.minminlight.se/) med foto och information om till vem alla vi syskon flyttat. Jätteskoj tycker vi som hoppas att alla nya Mattar och Hussar hittar hit och lämnar en kommentar. Vi är så nyfikna på vad som händer med alla syskon och vill gärna följa med i utvecklingen. :) Och Tack till mina Kennelmattar för Era fina kommentarer!

Hemma hos oss i Överkalix fortsätter jag att upptäcka världen tillsammans med Matte och min barnvakt Madde de stunder Matte jobbar (tänk att nu har hon BARA 3 pass kvar, sen är hon ledig i 7 veckor!!!). Jag har tryggt bott in mig och vet mycket väl vem som är min Matte vid det här laget. Därför vågar jag också visa min vilda busiga sida mycket mer och det är såååå roligt att reta Matte. Jag tycker till och med att det kan passa sig att jag bestämmer över vissa saker, som exempelvis om jag ska dra och bita i Mattes och andras skor, byxor och fötter. Jag anar att det är därför Matte nu tränar mycket på tillfälliga förbud. Nu liksom förr får jag godis, slängt på golvet eller oftast gömt i aktiveringsleksaken. Men jag får inte längre kasta mig över det som jag vill. Nu säger Matte Nej! (och hon ger sig aldrig) och ställer sig ivägen för mig om jag inte lyssnar. Först när jag sitter fint och har ögonkontakt med henne och suttit så en stund är det Varsågod. Matte upprepar varje dag att det är Hon som bestämmer. Och det kan jag snabbt acceptera för det är värt belöningen (lkramar av Matte & levergodis, det bästa som finns!) Likadan procedur har vi i dörröppningen. Jag får aldrig gå ut eller in före Matte, fast ibland har det hänt att jag kommit in före, jag antar att det beror på hur nöjd hon blir av att jag kommit till henne istället för att rycka och slita upp hennes stora Lilja som blommar när vi ska gå in. ;)
Hon fortsätter blåsa i sin visselpipa och jag kommer som ett skott! Matte skiner av stolthet och vår närmsta granne berömde mig när vi träffades första gången häromdagen på vår promenad. Oj vad stolt jag blev också! Jag kan kommandot Sitt helt utantill nu och när jag kommer på inkallning har Matte också börjat lägga till det kommandot.

När det kommer till det där med att bita och dra, som jag fullkomligt älskar..har jag fått en fiende. När Matte säger Nej och jag inte lyssnar kommer Blomsprutan fram. Härom kvällen skulle Matte fika med sin väninna Katarina och jag ville bara busa och bita dem. Då plötsligt som från ingenstans blev jag sjöblöt av hårda duschstrålar. Så förvånad har jag aldrig blivit. Jag har på känn att den där sprutan skulle kunna vara en kul leksak, fast inte då den där vassa strålen landar mitt i mitt huvud. Jag har tvingats resignera och har slutat bita Matte och hennes vänner. Blomsprutan är nämligen med oss överallt nu och det räcker med att jag tittar på den nu så vet jag ju vad som vankas.

Matte har tyvärr inte fått tag i en kamerasladd ännu men ikväll ska hennes väninnan Katarina som också är fotograf komma hem till oss igen och ta med sig kameran. Så nu ska ni snart få se bilder på hur mycket jag vuxit och på våra vackra omgivningar som vi vandrar och leker i varje dag! Denna bild hittade Matte i Arkivet, den är fotad förra våren i Maj..så här ser vårat hus ut, just nu med mycket grönare och frodigare växtlighet!

Här bor vi!
Nu vankas det visst godsaker hemma hos oss då jag blir 10 veckor idag, jag får ha mitt tuggben och Matte dricker sitt kaffe. Idag försov sig förresten Matte till jobbet men jag var snäll och väckte henne 5 minuter innan hennes pass började. Det har hon tackat mig ordentligt för. Och det kunde behövas, igår kväll släpade jag nämligen hem en död sork full med likmaskar och då var inte Matte lika nöjd kan jag lova. Men nu står jag på pluskontot igen, det ser jag alltid till!

Så här ser det ut nedanför vårt lilla hus 23.00 på kvällen när vi går ut på kvällsrundan.

lördag 3 juli 2010

1 vecka hos Matte

Här ska jag sova middag i mitt stadshem förra helgen.
Det händer STORA saker hos oss i Norr. Mina nya flockmedlemmar stirrar inte längre lika surt på varken mig eller Matte. Om blickar kunnat döda den dagen vi kom hem hade vi nog varit nedgrävda i jorden båda två. Jag funderade en stund på hur katter klarar sig utan mat, utan att gå ut och utan lek. Men nu äter de precis som jag, de går också ut och följer tom efter mig och Matte på promenaderna ibland. De gillar visst också soffan, leker gör de väldigt sällan och fortfarande konstiga läten ibland när jag kommer nära och viftar med sina klor. Men jag ligger fortfarande på charmoffensiven, vänta ni bara om en vecka eller två!

Ännu större är att jag vunnit kampen om sovplats! Första nätterna fick jag sova i min korg med snuttefilten. Sedan slog det mig att det iaf borde vara värt besväret att försöka få bli upplyft i sängen. Husse sa blankt nej och Matte likaså, men jag nosade mig snabbt fram till en vekhet i Mattes beslut och försökte några gånger till. Och när Husse blev kvar där nere på Västkusten såg jag min chans. Matte smällte givetvis och upp kom jag. Nu sover jag lyckligt brevid henne varje natt (vänta bara vilken långnäsa Husse ska få när han upptäcker detta), och det bästa jag vet är att ligga med nosen på hennes hals och sova länge, ända fram till 10.30 har hänt.

Det händer många spännande saker här uppe. Jag har upptäckt Vattenkannan som Matte blöter alla rabatter med och vilken rolig leksak den är. Varje kväll går Matte till trägårdsslangen och blöter några rabatter med den. Då springer jag lyckligt in under vattenstrålen och plaskar sedan i alla pölar. När kannan kommer fram rusar jag runt runt och hoppar efter den, och när Matte sedan vattnar med den badar hela jag där under. Sedan kör jag mitt vilda race i alla jordhögar och jag har hört Matte konstatera för Mormor att det visst bara är att glömma det här med odlingar i år..jag förstår inte vad de menar. När det kommer till att bada har jag också fått besöka min första sjö. Jag plaskade och lekte men gick inte längre än att vattnet svalkade mig under magen. Men oj så roligt jag hade, och Matte var nöjd och berömde.

Vi har fortsatt att göra små utflykter, överallt möts vi av glada kompisar och släktingar till Matte som alla vill låna mig. Som tur är lånar Matte inte ut mig. Matte jobbar nätter nu och då kommer en kul tjej "Madde" hem till mig. Hon är världens bästa barnvakt och vi har så skoj på kvällarna innan vi sover tillsammans i Mattes säng. Och när jag vaknar på morgonen är Matte redan hemma. Jag hör henne säga att hon längtar till sin semester som snart börjar, jag vet inte riktigt vad det betyder men jag förstår att det gör henne glad och då har vi alltid roligt. Dessvärre verkar det som att det ska byggas ett staket på vår gård på denna semster, jag har hört Matte prata om detta och idag när jag var olydig och inte kom fast Matte ropade då jag ville gå upp på vägen tog hon in mig och hotade med det där staketet. Det verkar inte bra så därefter har jag lydit hennes inkallningar (det är väl säkrast så hon inte får ont i bröstet igen också).

Mattes kamera är med på alla våra upptäcksfärder men tyvärr har visst min kompis Jösse tuggat sönder USB-kabeln, sådant trodde visst Matte att bara hundar gör men där fick hon se att även katter är busiga. Nu försöker hon hitta en ny på nätet för att kunna lägga upp bilder på mig när jag upptäcker allt nytt i världen. Tyvärr har hon inte hittat någon än, men jag lovar att bilder kommer senare.

torsdag 1 juli 2010

9 veckor gammal

Igår blev jag 9 veckor gammal och min kropp växer så fort att jag själv nästan inte hänger med. Jag älskar att springa och kan inte förstå vad Matte och andra skrattar så roat åt när jag springer i sidled, det fungerar ju utmärkt!

Nu har jag varit här uppe i Norr några dagar, och snart hemma hos min nya familj i en hel vecka. Jag hör Matte säga att tiden plötsligt går så fort och att dagarna är fulla av lek och bus. Det bästa jag vet är att få följa med på nya upptåg och leka lekar (särskillt den då jag drar och hugger i Mattes skor fast då går hon alltid tvärt ifrån mig och leken tar abrupt slut). Levergodis är en riktig höjdare som jag slår voltar av lycka till när Matte tar fram. Då är det lekdags. Hon övar med sin visselpipa, och jag kommer glatt springande om jag mot förmodan har gått en bit ifrån...hon kan dock lika gärna vissla med munnen så kommer jag ju också..vet inte varför hon ska vara så viktig med pipan jämt. Matte gömmer godis i gräset så det tar en stund för mig att hitta alla gobitar. Det händer att jag försöker fuska, sätter mig ner och tittar bedjande på henne. Det har väl hänt att hundar fått godis den vägen också? När vi är inne får jag istället godiset gömt i en toarulle, då har jag jätte skoj!

Vi har gjort några korta utflykter (men matte säger max en om dagen, jag skulle gärna hänga med på fler). En till våran granne som bor en bit bort på vår lilla grusväg. Dit promenerade vi, det var det jobbigaste jag någonsin gjort. Jag fick också prova att gå i koppel vilket var ganska Ok. Däremot skulle alla dikeskanter visa sig vara väl värda både ett och två besök ända fram till ett av dem mycket påpassligt skulle visa sig innehålla gott om brännässlor som sved till på nosen. Vi hälsade på våra grannar för en vätskepaus och promenerade sedan den lilla grusvägen hem igen. Och tänk vad mycket spännande vi hann upptäcka på de 40 minuterna; Barn som hoppade studsmatta, en bil, en traktor som körde hö nere på ängen, hästarna som betade i sin hage och luktade mycket märkligt, en främmande granne som inte ens matte som känner alla på vår lilla väg sett förut (troligen en stockholmare (vad nu det är) på besök konstaterade hon)...för att inte glömma känslan av nässlor...Den andra gick till min Mormor & Morfar och deras Stoooooora hund. Jag roade mig med att reta Morfar genom att springa i alla rabatter och äta Liljor. Idag åkte vi till moster som gett mig så många fina leksaker och passade på att promenera i vad Matte påstod var en Stenåldersby. Jag gillade mest att bada i alla stora vattenpölar vilket gjorde att jag sedan fick prova badkaret hos moster också.

Idag har jag dessutom gjort mig illa för första gången. Men det gick över snabbt när jag fått vila på filten. Matte fick dock ont i bröstet efteråt och blev tvungen att vila sig hon också. Hon kan visst vara lite vek har jag konstaterat så tur att hon kan ringa min Kennelmatte och fråga om råd. Tack Wanja!

Jag heter Carmen

2:a dygnet hos min nya familj.

I Lördags var det äntligen dags för Matte att återigen besöka oss på Kennel Min-Min Light. Jag har förstått att jag sedan länge har varit efterlängtad och att Matte alltid tyckt om att komma hem till mina Kennelmattar Maria och Wanja och alla oss i flocken.
Denna gång var Matte spänd av förväntan, hon pratade länge med Wanja och den här gången var de mer upptagna med en massa papper än att leka med oss andra. Jag hade fått en konstig medicin som visst skulle vara bra för mig när jag nu skulle ut på biltur, så trött som jag var, la jag mig gott tillrätta brevid min röda syrra och sov sött tills det var dags för avfärd.
Pusskalas och Kramkalas och alla människor var plötsligt både glada och ledsna. Konstigt tyckte jag. Husse satte sig bakom ratten och Matte med mig där bak i bilen. Allting kändes mycket förvirrande, var skulle jag nu och varför följde inte någon av de andra med? Mattes famn var trygg och go, så jag bestämde mig för att hålla mig där och resan gick utmärkt.
Att komma till mitt stadshem var helt OK. Särskillt att få följa med Matte och Husse på gården där det fanns fotbollsplansstora grönområden. Jag älskar att trippa efter dem eller lägga mig vid deras fötter när de dricker kaffe. Husse gav mig en tennisboll och ett ben och jag fick all uppmärksamhet själv hela kvällen. Klockan 22.00 tyckte jag att dagen var tillräckligt späckad, knallade iväg in i sovrummet och la mig i min korg för natten. Där i hade Matte lagt min filt så jag kunde lukta på hela min flock. Märkligt bara att fast jag kraffsade och skällde på den så ville varken mamma eller någon av mina syskon visa sig. Jag kunde bestämt inte förstå varför de fanns där på filten i lukten men inte kom fram.
Inte för att skryta men jag är till 99% rumsren, kommer på inkallning och visselpipan, sover tryggt hela nätterna och har utan problem dessutom sovit tryggt i min transportväska medans matte flygit mig över hela landet. Utan minsta knorr legat tryggt på min fäll hela bilresan hem från flyget och gladeligen bekantat mig med några nya Norrländska fyrfota vänner. I måndags kom jag till mitt "landethem" och fann mig lika snabbt till rätta fast vi båda saknar husse. Matte säger sig vara mycket imponerad och hon ser märkvärdigt nöjd ut.
Gissa om jag har gjort Matte stålt och nöjd?
Ett smeknamn har jag också fått, efter nogrann eftertanke valde min Matte att låta mig föra mitt spanska påbrå vidare och samtidigt förbli ett Irländskt helgon och kallar mig därför Carmen.